Så var det ju det där med att fundera...
Är fundersam kring den här värdfamiljen jag fortfarande är matchad med; ju mer jag tänker på det desto starkare blir magkänslan att det här kan vara nåt bra på gång. Men jag är verkligen förvirrad kring den här matchningen; om jag förstått det rätt är det så att om varken au pairen eller familjen uttryckt intresse så försvinner matchen inom 48 timmar. Det har den här matchen inte gjort, och jag har inte ringt CC, vilket i så fall måste betyda att värdfamiljen gjort det (alternativt att något blivit fel i systemet...).
Men de hör ju inte av sig? Jag vill så gärna prata med den här familjen, eftersom min magkänsla är så stark. Dock kan jag ju inte kontakta dem, utan måste snällt vänta på att de hör av sig till mig. Detta är så frustrerande! Jag känner såhär: Jag är jätteglad att matchningen inte försvunnit - jag vill gärna prata med dem - men om de inte är intresserade och inte tänker höra av sig (det har ändå snart gått en vecka) så vill jag ju hellre att matchningen försvinner så att jag får chansen att matchas med nya familjer. Jag ska ringa till CC imorgon och höra vad de säger.
En annan fundering jag har kring det här är följande: Är min magkänsla så stark därför att jag känner att det här är rätt för mig, eller är den det därför att jag så gärna vill att den ska vara det? Förstår ni vad jag menar? Lite som att vara osäker på om man tycker om en potentiell partner; är man kär i personen, eller i tanken på personen...?
Nu vet jag vad den där spänningen som alla blivande au pairer är.
Jag förstår precis hur du tänker.. Min erfarenhet genom matchningsprocessen är att om det finns tvivel så är det förmodligen inte rätt. Jag har haft familjer där allt har verkat jättebra, men ändå har jag tvivlat. Och nu helt plötsligt pratar jag med en familj som bara är helt underbar där inget skulle ändra den känslan :) Men samtidigt kan det vara att du känner så för att det är första matchningen och man inte vet hur man ska känna. Himla svårt det där. Hoppas dom hör av sig i alla fall :)
Hej! vilken mysig blogg du har. jättebra inlägg :) får mig att sakna den där spänningen lite trots att det är skönt att ha sin familj. en sak att ha med på vägen; lyssna på din magkänsla hela tiden. även om allting känns perfekt kanske det är nånting som inte känns 100%. så himla förvirrande, jag vet. men lycka till med allting, kommer följa dig och hålla alla tummar :)
Jag vet hur det känns, man läser bloggar och ser att de har matchat och man känner att jag vill också få en match och veta när min resa börjar :/ men men tyvär kan man inte göra nått mer än vänta :(
Svar: Följ bara din magkänsla så ordnar sig allt :)
Och tack så jättemycket!
Man kan aldrig förutse allt, det är bara att följa hjärtat/magkänslan och se vart det leder en! :) Kram på dig,lycka till!
åh tack själv, jo det ska bli ganska spännande att gå på hjärtavdelningen, mycket sjuka människor. men det ska bli himla skoj.
jag hade 5 matchar och jag pratade med tre. min första jag pratade med tyckte jag jättemycket om, men min magkänsla sa ifrån. jag velade i en vecka innan jag tackade nej, min andra kände jag direkt nej, och min sista kände jag bara; JAJAJA! allt som jag tidigare inte velat ha hos en familj kunde jag se igenom. jag kände att det var familjen för mig helt enkelt :)
Svar: Hahah okej :) ja de verkar gå segt nu :( vilket är super tråkigt :( men hoppas det blir fart i det snart :D
